Äntligen en ny Sookie Stackhouse bok! Vi har kommit till bok nr 12 i ordningen och Charlaine Harris huvudkaraktär Sookie har inte förlorat någon av sin charm. Vitsig och underfundig observerar hon sin omgivning. Charlaine Harris klarar av konststycket att få Sookie att verka naturlig och okomplicerad trots att hennes omgivning visar sig vara allt mer rafflande. Hennes älskare, Eric vampyren, döljer något för henne och till råga på allt är han osams med sin närmaste vän och även Sookies vän, Pam. Sookie känner på sig att det är något viktigt och något som rör henne som är kärnan i Eric och Pams dispyt men med ett hus fyllt av alv-släktingar, ett jobb att sköta och någon som är ute efter att döda henne är det svårt att få tid att ställa sin älskling mot väggen.
Jag kan inte låta bli att fullkomligt suga i mig "Dead reckoning" och när jag lägger den åt sidan vill jag ha mer. Charlaine Harris har hittat tillbaka till att skriva Vampire-litteratur med precis lagom mycket överdrifter. Jag avundas helt enkelt dem som inte ännu läst en enda bok.
betyg: 4 bokmärken av 5
Det finns inget i bokväg som är så roligt och spännande som Science-fiction och Fantasy. På senare tid har jag också upptäckt Vampire-genren. Här recenserar jag de böcker jag hunnit läsa. Mest gör jag det för min egen skull, för att komma ihåg vad jag tänkte och tyckte.
torsdag 7 juli 2011
torsdag 5 maj 2011
"The wise man's fear" av Patrick Rothfuss

"My name is Kvothe. I have stolen princesses back from sleeping barrow kings. I burned down the town of Trebon. I have spent the night with Felurian and left with both my sanity and my life. I was expelled from the University at a younger age than most people are allowed in. I tread paths by moonlight that others fear to speak of during day. I have talked to Gods, loved women, and written songs that make the minstrels weep. You may have heard of me..."
Så börjar historien om Kvothe, mannen myten och legenden, åtminstone i Patrik Rothfuss serie. Citatet kommer från omslaget till första delen av serien, "The name of the wind" och ger en hint om vad som komma skall. Javisst, Kvothes historia är ett svindlande äventyr men ännu viktigare, Patrick Rothfuss vet hur man berättar en historia. Det finns inget som lyfter en bok så mycket som en författare som varsamt formar språket till en väv av nyanser som bakgrund till handlingen. Det är med andra ord inte bara vad man säger utan hur man säger detsom räknas och min nya idol i detta sammanhang är Patrick Rothfuss. Självklart skulle inte boken vara något extraordinärt om inte historien vore fyndig, smart och full av allt det där som gör fantasy bra. Magi, intriger, kärlek och svek är oundgängligt men språket får mig upprepade gånger att bara läsa om ett stycke för att riktigt låta orden sjunka in i sinnet.
Som uppföljare till en fantastisk bok är "The wise mans fear" ingen besvikelse. Boken är gedigen på alla sätt som är bra. God historia, engagerande karaktärer och inspirerande språk. Dessutom är den rejäl, nästan 1000 sidor gör att jag får palla upp boken på en kudde för att orka hålla den en längre stund. För hålla den en längre stund gör jag och det är en del av det fina, boken räcker långt även om man gör som jag, sträckläser.
Betyg: 5 bokmärken av 5
torsdag 28 april 2011
"The Usurper" av Rowena Cory Daniells

I den tredje och vad jag trodde skulle vara den avslutande delen i Rowena Cory Daniells krönika om kung Rolens släkt skiftar fokus. Rowena Cory Daniells tar oss till Merofynia och genast fördjupas historien och karaktärerna får mer liv. Det är fascinerande att det okända (i det här fallet kungadömet på andra sidan bergskedjan må det vara Merofynia eller Rolencia) betraktas barbariskt. Vi får stifta bekantskap med Merofynias konungadotter Isolt och hovet hon tillhör. Det ger trilogin ett i min mening behövligt uppsving. Vad som ytterligare ökar spänningen i boken är några lite oväntade allianser. Rowena Cory Daniells har om inte annat gett prov på god känsla för intressanta vändningar. Tyvärr blir hennes lite klumpiga försök till kärleksförvecklingar mer besvärande. Missförstånd karaktärer emellan blir snarare irriterande än krydda till berättelsen. Detta kanske beror på att "The Usurper" är alldeles för mycket på för få sidor. Boken hade verkligen varit förtjänt av att Rowena Cory Daniells hade lagt mer tid på detaljer.
Vad jag inte förväntat mig var att slutet skulle bli lite av en cliffhanger. Åtminstone jag blir sugen på att läsa nästa bok, nu är det bara upp till Rowena Cory Daniells att skriva den.
Betyg: 3 bokmärken av 5
onsdag 27 april 2011
"The uncrowned king" av Rowena Cory Daniells
Byren, Kung Rolens andra son, ger sig ut på en desperat färd för att hinna varna sin familj för den närmande Merofynska armen. Samtidigt drömmer hans yngre bror Fyn mardrömmar i sin enkla bädd i klostret, ovetandes om att han snart kommer att tvingas överge den väg han trodde var utstakad för honom. Piro, yngst i familjen, kan bara med tilltagande onda aningar se på när allt i sin trygga tillvaro i visar sig obeständigt omedveten om att hon bara har sig själv att lita till.
Del två i Rowena Cory Daniells krönika om Kung Rolens släkt är tyvärr lite av en mellanakt. Bokens huvudpersoner får dåligt utrymme för egna beslut och verkar helt okapabla till att påverka vad som händer. Trots detta är The uncrowned king en fartfylld berättelse och man tar sig snabbt igenom del två av trilogin och greppar genast efter nästa del. Oavsett om den här boken inte är lika bra som "The king's bastard" så är åtminstone jag fast, jag vill veta hur det kommer att gå.
betyg: 2,5 bokmärken av 5
Del två i Rowena Cory Daniells krönika om Kung Rolens släkt är tyvärr lite av en mellanakt. Bokens huvudpersoner får dåligt utrymme för egna beslut och verkar helt okapabla till att påverka vad som händer. Trots detta är The uncrowned king en fartfylld berättelse och man tar sig snabbt igenom del två av trilogin och greppar genast efter nästa del. Oavsett om den här boken inte är lika bra som "The king's bastard" så är åtminstone jag fast, jag vill veta hur det kommer att gå.
betyg: 2,5 bokmärken av 5
onsdag 20 april 2011
"The king's bastard" av Rowena Cory Daniels
Det är något med den första boken i Rowena Cory Daniels första bok i krönikan om Kung Rolens släkt som gör den lätt beroendeframkallande. Efter 30 års fred har kung Rolens tvillingsönder Lence och Byren tagit över hans uppgift som främsta försvarare för riket. När Byren, den yngste tvillingen, får en profetia uttalad över sig att han kommer mörda sin äldre bror verkar det först otroligt. Men vartefter att man får följa karaktärerna börjar man nästan önska att Byren inte vore så präktig och blind för sin äldre brors tillkortakommanden att han faktiskt gjorde slag i saken.
Samtidigt som Byren är den klassiska fantasyhjälten (med lite för otroliga moraliska principer som ingen vanlig dödlig skulle kunna leva upp till) så är hans yngre syskon prinsessan Piro och prins Fyn betydligt intressantare personligheter. Hela familjens öde är tätt sammanvävt med landet Rolencias förbud mot vild magi. I motsats till grannlandet Metrofynia är det bara munkar och nunnor som får använda sig av magi och alla barn med talang blir i ung ålder skickad dit. Som munk och berörd av magi är Fyn en komplex person och man fattar genast tycke för honom. Likaså Piro har mer djup än sina tvillingbröder och det är tack vare kung Rolens yngsta barn som The king's bastard blir lite mer än bara en spännande historia. Intrigerna är absolut inte att förakta för det är de som gör att boken är svår att lägga ner. Men min åsikt är att ofta bygger bra fantasy (eller science fiction för den delen) på att författaren lyckas skapa en fascinerande värld och det har Rowena Cory Daniels definitivt lyckats med.
betyg: 3,5 bokmärken av 5
Samtidigt som Byren är den klassiska fantasyhjälten (med lite för otroliga moraliska principer som ingen vanlig dödlig skulle kunna leva upp till) så är hans yngre syskon prinsessan Piro och prins Fyn betydligt intressantare personligheter. Hela familjens öde är tätt sammanvävt med landet Rolencias förbud mot vild magi. I motsats till grannlandet Metrofynia är det bara munkar och nunnor som får använda sig av magi och alla barn med talang blir i ung ålder skickad dit. Som munk och berörd av magi är Fyn en komplex person och man fattar genast tycke för honom. Likaså Piro har mer djup än sina tvillingbröder och det är tack vare kung Rolens yngsta barn som The king's bastard blir lite mer än bara en spännande historia. Intrigerna är absolut inte att förakta för det är de som gör att boken är svår att lägga ner. Men min åsikt är att ofta bygger bra fantasy (eller science fiction för den delen) på att författaren lyckas skapa en fascinerande värld och det har Rowena Cory Daniels definitivt lyckats med.
betyg: 3,5 bokmärken av 5
tisdag 5 april 2011
"This side of the grave" av Jeaniene Frost

I den sjunde boken av Jeaniene Frosts Night Huntress-serie har fokus återigen skiftat tillbaka till Cat och Bones. Cat har övergett sin mänskliga sida och blivit vampyr. Vad hon inte räknat med var att hennes ovanliga ursprung som halvvampyr gett henne en speciell hunger, nämligen den för vampyrblod. Att dricka vampyrblod medför oväntade konsekvenser, bland annat att Cat tillfälligt får del av de egenskaper vampyren hon smakar av har. För en nybliven vampyr är det inte alltid lyckat att plötsligt ha krafter betydligt starkare än man kan styra. Som grädde på moset gror missnöjet i det odöda samhället. Ett missnöje som eldas på av Apollyon, egenutnämnd ledare av ghoulerna. Apollyon driver en agenda som bygger på att Cats dubbelnatur, född av en dödlig kvinna dotter till en vampyr, gör henne till ett hot mot alla odöda.
I sina försöka att bemöta detta tar Cat och Bones hjälp av Mencheres uråldrig och kraftfull vampyr. Dom får också hjälp av Fabian, Cats vän och spöke, och det är tack vare Fabians natur som spöke som "This side of the grave" blir lite roligare. Det är dock inte Fabian som ger mig ett bestående intryck, det är Veritas, en av vampyrsamhällets rättskipare som jag tycker är mest spännande. På min önskelista står en uppföljning med henne i centrum.
betyg: 3 bokmärken av 5
tisdag 22 mars 2011
"Darkest Mercy" av Melissa Marr
Älvornas värld är lika farlig som vacker. Aislins nya liv som drottning över Sommarhovet är både underbart och osäkert. Keenan har övergett henne när konflikterna mellan de olika hoven hopar sig. När hon behöver honom som bäst finns han inte där samtidigt som så länge han stannar borta kan hon inte avkrävas det beslut hon fasar för. Att bli tvungen att välja mellan Seth, hennes älskade och Keenan, som skulle göra Sommarhovet starkt känns omöjligt. Samtidigt kämpar Keenan med sin kärlek för Donia vinterns drottning. Donia vars blotta natur gör det omöjligt för dem att vara tillsammans trots kärleken till varandra.
I Melissa Marrs avslutande del i Whicked Lovely-serien får vi återse karaktärerna från alla hennes böcker. Trots att Aislinn och Keenan som historien kretsade kring i Whicked Lovely återigen är i fokus vävs alla hovens öden samman i en värdig avslutning. Hon låter oss återigen få stifta bekantskap med älvornas labila sinnen och utan att klämma ihop för många trådar på för få sidor rundar hon av på ett mycket tillfredsställande sätt. Det är just känslan av tillfredsställelse som finns kvar efter att jag avslutat boken och som gör att jag ser fram emot att läsa mer av Melissa Marr trots att hon kanske vänder sig främst till den lite yngre publiken.
betyg: 3,5 bokmärken av 5
I Melissa Marrs avslutande del i Whicked Lovely-serien får vi återse karaktärerna från alla hennes böcker. Trots att Aislinn och Keenan som historien kretsade kring i Whicked Lovely återigen är i fokus vävs alla hovens öden samman i en värdig avslutning. Hon låter oss återigen få stifta bekantskap med älvornas labila sinnen och utan att klämma ihop för många trådar på för få sidor rundar hon av på ett mycket tillfredsställande sätt. Det är just känslan av tillfredsställelse som finns kvar efter att jag avslutat boken och som gör att jag ser fram emot att läsa mer av Melissa Marr trots att hon kanske vänder sig främst till den lite yngre publiken.
betyg: 3,5 bokmärken av 5
måndag 14 mars 2011
"Heart of the Mirage" av Glenda Larke
I den avslutande delen av The Mirage Makers har Glenda Larke skiftat fokus. I centrum står Arrant, Ligea och Temellins son. I skuggan av sin starka mor och frånvarande far kämpar han med känslan av att vara otillräklig och en besvikelse för sina föräldrar. Född som arvtagare känner han pressen av att prestera och när hans magi är nyckfull och till och med farlig börjar han fjärma sig från sin omgivning. Glenda Larke målar upp bilden av en känslig pojke på väg att bli man. Arrants öde engagerar och det är med stor inlevelse jag läser om hans besvikelser och triumfer. Han är som sin mor en främling i det land han fötts för att styra och det är på ett initierat sätt Glenda Larke lyckas beskriva hur omvälvande det är att försöka passa in i ett nytt sammanhang. Både Arrant och hans föräldrar är offer för sin omgivning och det kniper i själen när kärleken dem emellan förblir osagd på grund av missförstånd och antaganden. Det är svårt att lägga ner boken utan att fundera över hur det ska gå och då är den enda lösningen att så snabbt som möjligt läsa ut den.
betyg: 4 bokmärken av 5
betyg: 4 bokmärken av 5
"The Shadow of Tyr" av Glenda Larke
Sveket av den fader hon trodde älskat henne bränner Ligeas sinne. Att få veta att hon rövats från sitt sina föräldrar och uppfostrats till att förråda sitt folk ger henne ett mål i livet. Hon skall störta Exaltarchen för att en gång för alltid få slut på slaveriet i Tyr. Hon lämnar sina nyupptäckta blodsfränder i Kardiastan och sin nya identitet som Magoroth, ledare av sitt folk. Kvar på andra sidan bergen lämnar hon också Temellin, mannen hon har kommit att älska och som är far till hennes ofödda barn.
Jag kan ibland tycka att Ligea är otillgänglig och enkelspårig. Det är inga karaktärsdrag som är speciellt attraktiva men att inte vara allt igenom härlig och felfri gör henne mer trovärdig. För att lämna den man älskar och envetet kämpa för ett mål många år i framtiden föreställer jag mig att man behöver vara både besatt och känslokall. Glenda Larke har också förmågan att hålla spänningen genom hela boken. När man läser en fantasybok förväntar i alla fall jag mig ett något sånär lyckligt slut men vägen dit blir alltid mer intressant om den inte är spikrak. Ett av de bästa betyg man kan ge är att när man läst en bok i en serie genast ta upp nästa och fortsätta läsa och det är precis vad jag gjorde.
Betyg: 3,5 bokmärken av 5
Jag kan ibland tycka att Ligea är otillgänglig och enkelspårig. Det är inga karaktärsdrag som är speciellt attraktiva men att inte vara allt igenom härlig och felfri gör henne mer trovärdig. För att lämna den man älskar och envetet kämpa för ett mål många år i framtiden föreställer jag mig att man behöver vara både besatt och känslokall. Glenda Larke har också förmågan att hålla spänningen genom hela boken. När man läser en fantasybok förväntar i alla fall jag mig ett något sånär lyckligt slut men vägen dit blir alltid mer intressant om den inte är spikrak. Ett av de bästa betyg man kan ge är att när man läst en bok i en serie genast ta upp nästa och fortsätta läsa och det är precis vad jag gjorde.
Betyg: 3,5 bokmärken av 5
onsdag 26 januari 2011
"Heart of the Mirage" av Glenda Larke
Född i Kardiastan ett land ockuperat av Tyranier rövas Ligea från sina föräldrar. Hon växer upp i huvudstaden i det Tyranska riket som adoptivdotter till General Gayed. Gayed är samme man som brutalt erövrade Ligeas hemland men trots detta avgudar Ligea sin adoptivfader. För att göra honom stolt blir Ligea medlem i det hemlighetsfulla Brödraskapet, den tyranska underrättelsetjänsten. Hon blir snart inflytelserik inte bara genom att ha en mäktig fader utan även för att hon har en fömåga som inte andra har. Ligea kan känna om någon talar sanning. Boken tar sin början när Ligea som är Tyranier i allt utom sitt urprung får i uppdrag att återvända till sitt födelseland. Ett uppror gror i Kardiastan lett av den mytomspunne Mir Ager och Ligea får alla tänkbara resurser för att fånga denna av Kardiastanerna avgudade ledare.
Ligea är inte en sympatisk figur. Som slipad medlem i brödraskapet är hon kall och beräknande. Trots att jag till en början inte hadde mycket till övers för bokens huvudperson drogs jag genast in i Glenda Larkes värld tack vare hennes ypperliga stämningsbeskrivningar. Spänningen är också en stor morot då de genast står klart att allt är inte som det verkar med uppdraget som Ligea fått. Det som utöver allt annat får Glenda Larkes första del i Mirage Makers-trilogin att stå ut är hennes innovativa sätt att framställa magi. Vartefter historien nystas upp står det också klart att Glenda Larke inte är någon tafflig nybörjare. Hennes debut är väl genomtänkt och håller greppet om läsaren till sista sidan. Karaktärerna är ibland lite stereotypa men dialogen och de känslomässiga strömningarna ger berättelsen liv. Det jag reagerat mest negativt på är att Tyr i mångt och mycket är en kopia av det romerska riket. Min förhoppning inför nästa bok är att få sen en mer nyanserad bild av det Tyranska rikets huvudstad.
Betyg: 4 bokmärken av 5
Ligea är inte en sympatisk figur. Som slipad medlem i brödraskapet är hon kall och beräknande. Trots att jag till en början inte hadde mycket till övers för bokens huvudperson drogs jag genast in i Glenda Larkes värld tack vare hennes ypperliga stämningsbeskrivningar. Spänningen är också en stor morot då de genast står klart att allt är inte som det verkar med uppdraget som Ligea fått. Det som utöver allt annat får Glenda Larkes första del i Mirage Makers-trilogin att stå ut är hennes innovativa sätt att framställa magi. Vartefter historien nystas upp står det också klart att Glenda Larke inte är någon tafflig nybörjare. Hennes debut är väl genomtänkt och håller greppet om läsaren till sista sidan. Karaktärerna är ibland lite stereotypa men dialogen och de känslomässiga strömningarna ger berättelsen liv. Det jag reagerat mest negativt på är att Tyr i mångt och mycket är en kopia av det romerska riket. Min förhoppning inför nästa bok är att få sen en mer nyanserad bild av det Tyranska rikets huvudstad.
Betyg: 4 bokmärken av 5
tisdag 25 januari 2011
"Dead in the family" av Charlaine Harris
I Charlaine Harris tionde bok tas läsaren åter tillbaka till Sookie Stackhouse hemstad Bon Temps. Efter att ha hamnat mitt i ett krig mellan älvor lider Sookie både av fysiska och psykiska men. Hennes kropp läker fortare än hennes sinne och i kontrast till "Dead and gone" där händelserna avlöste varandra är tempot lugnt. Sookie behöver återhämta sig och som läsare känns det också bra att få återknyta bekantskapen med de sävliga livet i Missisipideltat.
Man kan tycka att den relativa händelselösheten skulle vara otillfredsställnde men den känns bara som en naturlig uppladdning för bokens senare del. Erik, Sookies älskare och vampyrsheriff får besök av sin skapare Appius Livius Ocella. Närvaron av en mycket gammal och mäktig vampyr visar sig komplicera tillvaron för inte bara Sookie utan även Eric får en obehaglig överraskning.
De senare böckerna i Charlaine Harris serie om Sookie har jag tyckt börjat bli lite för komplicerade och det finns alltid någon okänd ny övernaturlig varelse som dyker upp. Jag kan tycka att vampyrer och varulvar är nog utan att behöva lägga till älvor och andra otroliga väsen. Därför välkomnar jag att Charlaine Harris återgår till att sätta Sookie och hennes härliga personlighet i centrum. Det är Sookies underfundiga natur som gör att jag läser med ett leende på läpparna. Trots att böckerna i mångt och mycket skiljer sig från tv-serien (till det bättre) kan inte Charlain Harris låta bli att ge några roliga vinkar om att hon är väl medveten om förväntningarna tv-serien ger när det gäller böckerna. Jag hoppas verkligen att Charlain Harris fortsätter skriva böcker om Sookie och att Tv-serien får fortsätta leva sitt eget liv, det skulle vara lite som att både äta kakan och ha den kvar.
Betyg: 3,5 bokmärken av 5.
Man kan tycka att den relativa händelselösheten skulle vara otillfredsställnde men den känns bara som en naturlig uppladdning för bokens senare del. Erik, Sookies älskare och vampyrsheriff får besök av sin skapare Appius Livius Ocella. Närvaron av en mycket gammal och mäktig vampyr visar sig komplicera tillvaron för inte bara Sookie utan även Eric får en obehaglig överraskning.
De senare böckerna i Charlaine Harris serie om Sookie har jag tyckt börjat bli lite för komplicerade och det finns alltid någon okänd ny övernaturlig varelse som dyker upp. Jag kan tycka att vampyrer och varulvar är nog utan att behöva lägga till älvor och andra otroliga väsen. Därför välkomnar jag att Charlaine Harris återgår till att sätta Sookie och hennes härliga personlighet i centrum. Det är Sookies underfundiga natur som gör att jag läser med ett leende på läpparna. Trots att böckerna i mångt och mycket skiljer sig från tv-serien (till det bättre) kan inte Charlain Harris låta bli att ge några roliga vinkar om att hon är väl medveten om förväntningarna tv-serien ger när det gäller böckerna. Jag hoppas verkligen att Charlain Harris fortsätter skriva böcker om Sookie och att Tv-serien får fortsätta leva sitt eget liv, det skulle vara lite som att både äta kakan och ha den kvar.
Betyg: 3,5 bokmärken av 5.
tisdag 18 januari 2011
"Frostbitten" av Kelley Armstrong
Som bokens titel ger en hint om utspelas Frostbitten i ett kallt Alaska. Elena som varit huvudperson in flertalet av Kelley Armstrongs tidigare böcker förföljer en "mutt" (varulv som ej tillhör en flock) och väl i Alaska uppdagas flertalet grymma mord. Dessa mord verkar ha en koppling till det gäng varulvar som nyligen tagit sig över från Ryssland till Alaska. För att skydda varulvarnas hemliga samhälle ger sig Elena genast i kast med att försöka hitta den skyldiga. Till sin hjälp har hon Clay, sin make och fadern till hennes två barn. Tillsammans är dom ett väloljat team och när en vän till Elena och Clays flock försvinner djupnar mysteriet. Vad är det som döljer sig i skogarna och hur skall paret lyckas rädda sin vän? Kelley Armstrong har än en gång skrivit en lättläst och spännande bok. Även fast det i min smak ibland blir lite klyscheartat när Elena försvarar våld med sin varulvsnatur så är boken engagerande. En av Kelley Armstongs styrkor är att hon skriver böcker som är lagom långa för att man verkligen skall kunna intensivläsa. Man orkar med att spänningen är på topp och just den spänningen gör att man lätt förlåter det faktum att boken inte alltid är så djuplodande. Att Elena trots att händelserna i böckerna är intensiva börjar fundera på sin roll i flocken är välkommet och knyter ihop Frostbitten med Kelley Armstrongs andra böcker i Otherworld-serien. Just att hennes böcker inte alltid har samma huvudperson men att historierna och personerna har en relation tycker jag är en styrka. Även fast det faktiska innehållet i Frostbitten kanske inte är så stort har man om man läst Kelley Armstrongs tidigare böcker, en samlad bild av ett spännande Amerika med inte bara varulvar utan andra övernaturliga varelser. Allt detta gör att jag verkligen ser fram emot nästa bok av Kelley Armstrong.
Betyg: 3,5 bokmärken av 5
Betyg: 3,5 bokmärken av 5
"Shadowheart" av Tad Williams

Efter lång väntan kom den till slut. Tad Williams avslutande bok av Shadowmarch-serien. För Briony Eddon närmar sig landsflykten sitt slut. Tillsammans med Eneas, den Syanska prinsen är Briony på väg åter till sitt älskade Southmarch. Samtidigt har Autarkens armeer nått det lilla kungadömet i norr och den sinnesjuka härskarens planer att nå gudomlighet börjar avslöjas. Emellan Autarken och hans oklara mål står dock armen av Quar, det övernaturliga folket från norr. Quar som när en månghundraårig hämnd på familjen Eddon och leds av den mysteriska krigarkvinnan Yassamez visar sig få en nyckelroll när Autarken slår lovarna kring Southmarch. Bland Quarfolket finns också Brionys bror Barrick som efter sin resa genom Quars kungarike kommit tillbaka förändrad. Den stora frågan blir, kommer Barrik att svika sin tvillingsyster och vara lojal mot Quar-folket?
Det är många olika trådar som vävs ihop i Shadowheart. Just förmågan att på ett så elegant sätt binda ihop vad som känts som ett gytter av inte helt relaterade historier är Tad Williams styrka. Storyn är solid och karaktärerna i mångt och mycket engagerande. Man kan helt enkelt inte fatta tycke för Chertz Bluequartz som mot sin (och sin fru Opals) vilja jämt tyckts hamna mitt i händelsernas centrum. Briony är också sympatisk men ibland lite stereotyp för unga kvinnor som mognar till ansvar under en strapatsrik resa. Detta kan ändå vara förlåtet eftersom det är ett gammalt känt och vinnande koncept. Det som inte är lika förlåtande är känslan av att boken är ett enda långt upplopp. Alldeles för många och långa strider blir tillslut stycken som jag frestas att hoppa över bara för att nå det spännande slutet. Ett slut som Tad Williams skall ha en eloge för då det inte är helt självklart och helt klart ger boken ett högre betyg än vad den skulle fått annars.
Betyg: 3 bokmärken av 5
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)