Danielle Trussoni "Angeology"

Det fridfulla klostret St Rose får en dag ett besök som kommer att förändra syster Evangelines liv radikalt. Som ung flicka följde hon sin faders önskan om att gå i kloster och har helt funnit sig tillrätta i den stillsamma tillvaron. Besökaren Verlaine har med sig ett mysterium som får Evangeline att blicka tillbaka på sin barndom. Genom vuxna ögon får händelserna efter moderns död helt ny innebörd och Evangeline upptäcker också kopplingar mellan sitt eget liv och den åldrade nunnan Celeste. Celeste som flydde Europa under brinnande världskring avslöjar en konspiration som får Evangeline att lämna klostret för att söka upp sin mormor Gabrielle. Sanningarna som uppdagas när Evangeline börjar skrapa på ytan är både skrämmande och fantastiska.
Danielle Trussoni fångar genast mitt intresse när hon lyckas få Gabrielles tillvaro att verka full av olösta mysterier. Sättet som hon sedan lotsar läsaren genom historien påminner en hel del om Dan Browns böcker med skillnaden att Danielle Trussoni vågar ta steget fullt ut till att skriva riktig Fantasy. I min åsikt kombinerar hon mycket av det som är bäst i två genrer. Spänningen är påtaglig genom hela boken och de övernaturliga inslagen känns för det mesta mycket smakfulla. När jag köpte boken trodde jag att det var en ensamstående bok och blev besviken av att få höra att Angeology är den inledande boken i en trilogi. Besvikelsen över att inte få känna ett riktiga avslut vägs upp av att storyn är stark nog att bygga vidare fler böcker på. Det är med spänning jag ser fram emot nästa bok och den enda smolken i glädjebägaren är att så vitt jag vet har Danielle Trussoni inte skrivit klart Angelopolis ännu.

betyg: 4 bokmärken av 5

Laurell K Hamilton "Divine Misdemeanors"

Det känns nästan lite pinsamt att erkänna att jag fortfarande läser Laurell K Hamiltons serie om älvprinsessan Meredith Nic Essus. Som det är kan jag inte komma med undanflykter då denna blogg skall vara ett sätt för både mig och andra att hålla reda på vilka böcker som konsumeras.
För er som inte läst någon bok i serien tidigare kan jag kort berätta att Meredith är delvis mänsklig och delvis älva. Hon blir tack vare sin far inblandad i maktkampen kring de olika hoven i älvlandet. Älvlandet existerar som någon sort parallel verklighet till vår nutid och dess magi kan spilla över till den mänskliga världen. Laurell K Hamilton har visserligen ett bra koncept men spolierar det nästan totalt med att göra älvor sexgalna och promiskuösa. Meredith som ändå är en ganska sympatisk hjältinna blir gång på gång lite för mycket då hon kommer i kontakt med uråldrig älvmagi genom att ha sex med en eller flera av hennes harem/livvakter. Som grädde på moset är hon också gravid med tvillingar som har fyra pappor. Fantasy i all ära men Laurell K Hamilton förirrar sig in i tantsnuskträsket och gör allt för många kompromisser med hjärtat i Fantasygenrén för att det ska kännas smakfullt över huvud taget.
Jag önskar att jag helt kunde förkasta dessa böcker pga dess urusla litterära kvalitet men blir tvungen att följa samvetet och bekänna att nästa gång jag ska ut på någon lite längre resa så smyger sig säkerligen någon av Larell K Hamiltons böcker ner i väskan. Detta av den enkla anledning att tankemödan inblandad vid intagande av denna typ av litteratur är nära nog obefintlig och jag föredrar en lätt smak av fantasy framför vanligt tantsnusk.

betyg: 1,5 bokmärken av 5

Neil Gaiman "The graveyard book"

En dag händer det något besynnerligt på den lilla kyrkogården på kullen. En liten pojke, så ung att han precis lärt sig gå kommer staplandes alldeles ensam. Vad värre är att inte nog med att han är ensam just för tillfället, så verkar det inte bättre än att hans familj hastigt gått hädan under oklara omständigheter.
Allt detta orsakar mycket uppståndelse bland kyrkogårdens alla invånare, varav de flesta faktiskt får erkännas är döda. Det är inte självklart för någon utom för fru Owen att den lilla pojken skall få stanna i säkerhet på kyrkogården. Man kan ju tycka att döda personer inte borde ta hand om små levande människopojkar men det kan då rakt inte fru Owen hålla med om och ingen kan stoppa moderskärlek.
Den lilla pojken som inte är som någon (nobody) annan får namnet Nobody Owens av sin nya mor och blir kärleksfullt kallad Bod. Så börjar den charmerande historien om Bod och de andra som ger liv (och död) till den lilla kyrkogården.
Neil Gaiman har gjort det han gör bäst, nämligen skapat en saga för både stora som små. Man kan inte låta bli att sugas in i Bods verklighet och kyrkogården som Neil Gaiman beskriver den är varken kall eller ödslig utan full av liv och kärlek.

Betyg: 4 bokmärken av 5